En 25 årig glad dagisfröken!

Vad har jag nu gett mig in på..?
Redan imorgon startar en tolv veckors kurs i zumba.. Haha.
Jag och tre till från jobbet, jag är i alla fall garanterad sjukt mycket skratt, det vet jag redan så här på förväg. Kan inte bli annat tillsammans med dessa brudar.
Aja, ska bli väldigt roligt och se om vi har lärt oss något efter dessa veckor.

Bild lånad från google

Bortsett från denna klädsel så kommer jag nog kunna svänga mina lurviga.

Tillbaka efter semestern snabbare än man hinner blinka.
Man går i veckor och räknar ner till semestern, antalet barn minskar vecka efter vecka, det blir lugnare, man städar, tvättar och sliter som ett djur för att få klart allt inför höstterminens start. 
Och vips så sitter man här. Semestern är över, stressen ligger inom räckhåll, tidiga mornar, trött och dessutom flagar man utav bara helvete...!? Det var den brännan det. Va fan.
Kalla mig vad ni vill, men är det inte sjukt igentligen hur det är. Man jobbar 5 dagar i veckan, 40 tim. Aptrött på fredagar och orkar knappt med sig själv, kanske gör nåt på lördagen och sen söndan, ja och hur roliga dom är det vet ju alla.. Sen är man där igen, vecka efter vecka, månad efter månad.... Har man tur kan man vara ledig en klämdag eller nån dag vid jul.. Men annars är det under sommaren man har sina veckor. Jag menar man är ju inte gjord av pengar och en annan har ju inte semesterdagar till överflöd.
Alltså, dit jag vill komma är att jag tycker att man jobbar bort alldeles för mycket av sitt liv.


Dessa veckor jag har haft nu under semestern har varit heliga för mig. Efter ett jobbår där det har varit mycket tufft, det är inte rätt att komma hem och av utmattning, brist på ork, förtvivlan gråta för att man inte orkar med. Folk varnade mig. (De som ens vågar öppna käften här och säga att vårt jobb bara är att TA HAND OM BARN ska jag personligen, ja ni vill inte veta. Jag är så jävla trött på folk som yttrar sig om det, tro mig vi kan byta för en dag).
Att det sen det senaste halvåret blev ännu tuffare då pappa valde att lämna oss, mormor sjuk och morfar riktigt sjuk och sen också vårt val att låta Cålle få somna in gjorde allt så mycket tuffare. Fem veckor av ren njutning och avkoppling. Då levde jag i nuet. Av mina fem år i arbetslivet så har dessa veckor aldrig varit så efterlängtade och behövliga som nu.


Jag älskar mitt jobb, mina arbetskamrater och barnen MEN när ska jag få tillbaka glädjen och orken att ens orka gå upp på morgonen och gå till jobbet och tycka att det är kul????????

Hann vara hemma från turkiet i två dagar för att sedan fara ner till västkusten. Efter att vi sålt vår stuga kände vi ett enorm sug ändå för att komma ner och njuta av kustlivet. Det är något speciellt.....
Salta bad, tång!?, färska räkor, sol och nu också campingliv. Det passar mig, tycker det är enorm mysigt att leva campingliv. Första men absolut inte sista gången, det lovar jag.
Bodde i världens minsta stuga med endast två sängar, ett yttepytte bord och en smal hylla. Jo jag tackar för att vädret var kanon. Men visst, tror nog det har varit mysigt annars också, jag är inte den som är den..
Här efter förljer lite bilder på hur dagarna såg ut. Sol och bad vi seläters bad bara ett par minuter bort med bil. God mat på kvällarna.. Grill, kex och ost, middag inne i strömstad och såklart färska räkor och krabbklor.
Därefter mys på verandan med ett glas vin eller två och begrundade utsikten samt att det faktiskt var himla skönt fortfarande så man kunde sitta ute.







Som sagt en dag gick vi in till strömstad, (inne på en kvart) och åt på resturang skagerack. Gott och trevligt och en otroligt varm och fin kväll även denna. Har ju aldrig blivit att man har spenderat en kväll inne i strömstad då man har haft stugan en bit utanför så det här var verkligen jätte mysigt.




Sista kvällen spenderades på klipporna vid campingen med utsikt över havet och in mot strömstad. Kan man ha det bättre?






Fantastiskt!

Då var jag tillbaka till bloggningen igen då. Har knappt varit hemma på 3 veckor så har inte blivit av att jag hunnit med bloggen, eller kanske jag har gjort, men faktiskt så har jag prioriterat bort den.
Har liksom funnits annat att göra de få dagar jag inte varit på resande fot så att säga.

Men ja, Turkiet då. Ska väl försöka mig på att få ner lite om våra två veckor i Side. Två fantastiska veckor.
Åkte ons den 13/7. Planet lyfte 17.30 från örebro flygplats. Fasen vad bekvämt det är att åka härifrån istället för att hålla på och släpa sig upp till arlanda. Flygresan gick bra och vi var nere snabbare än beräknat. Framme vid hotellet runt 00.30 turkisk tid (+1 tim).

Första dagen, bleka och tråkiga. Då låg vi vid poolen (enda gången faktiskt på två veckor) Älskar att ligga vid havet. Det är utlandet det.
En drink på balkongen innan vi gick till bistro för att äta mat. Gott och dessutom skitkul att träffa både Faruk och Ali igen.




Efter frukost så blev det insmörjningstime innan vi begav oss till beachen för att spendera dagarna.
Sol och bad i massor, vilket var behövligt. Jösses vad varmt det var de första dagarna. Låg på ca 45 grader och fläktade knappt något. En dag när vi kom upp från stranden stod termometern på 37 grader i skuggan och då var klockan halv fem på em. Jorå!
De övriga dagarna fläktade det himla skönt så då kunde man ligga en aning längre i solen innan man behövde doppa sig. Mitt på dan tog vi ett break för lite lunch och en kall öl på strandresturangen som tillhör hotellet innan vi pressade nån timma till innan vi gav upp för dan...





Bra mör kom vi tillbaka till hotellet där det antingen blev en drink vid poolen (Happy Hour mellan 16.00-17.30, så bäst att passa på för sjutton) eller upp och sätta oss på balkongen och ta en drink där innan dusch och fix och mer drinki drinki, tittande på folk och mys.







Ingen stress ut utan satt och tog det lugnt länge på balkongen. När vi väl kom ut blev det oftast någon resturang på stan annars provade vi även på maten på hotellet, mycket gott. Efter sena kvällar ute med shopping och mat kom vi tillbaka till hotellet för antingen en drink vid poolen eller på balkongen.



Bara Linda som förstår detta, så den här är för dig :) Våffel, våffel.



Några av grabbarna. Murat, Obey, Onur och Ali..




En resa har alltid ett tråkigt slut då man är så illa tvungen att åka hem vare sig man vill eller inte.
Tänk så länge man går och längtar och vips så är allt bara över.. Tomt och konstigt. Meen, vilken resa. Allt har varit helt perfekt. En resa med god mat, dryck, sol, bad, avkoppling och fantastiskt trevliga möten. Precis så det ska vara. Vi hade fler planer, dra iväg på utflykt och allt vad det var.. Men nej, det blev aldrig av. Vi bara njöt av lugnet och tog dagen som den kom. Lovely!


Nu är man hemma och redan imorgon är det dags att återgå till vardagen. Jag ser tillbaka på denna resa med ett stort leende och varma minnen av största kvalité från dag 1 till dag 14.

Älskar känslan på flyplatsen, taxfreepåsar på sätena, flygresan.
Spänningen när man anländer till hotellet, provsitter sängen, packar upp och sätter sig på balkongen.
Sand mellan tårna, vågskvalp och paraplydrinkar. Kriget om solstolarna och plaskande skrattande barn.
Frukostbuffé och jakten på en och annan resturang.
Ett evigt springande till supermarket för drycker, chips och allt vad det är. Köpa gårdagens tidning till ockerpriser. Minidisco och varma kvällar med shower och underhållning.
Solnedgångar, spel och goda drycker på balkongen med stjärnhimmel som tak. Glada skratt och ömmande solbrända axlar. Promenade på stan, shopping i butiker och turiststånd.
Handdukar stela av salt, flipflops, flagande näsor och solblekt hår.
Och bara koppla av från vardagens alla måsten.