2 år sedan..
Älskade MÅRTEN.
2 år har gått sen jag fick det fruktansvärda beskedet om att du inte längre fanns hos oss. En tid som har gått så galet fort, fast ändå känns det som det var så länge sen jag såg dig.
Hela tillvaron blev upp och ner. Jag grät i dagar och allt kändes som en hemsk dröm man bara ville vakna upp från. MEN varje morgon blev det denna klump i halsen, oron i magen och sorgen.
Du fina, fanns inte mer!
Alla minnen med dig.. Hur kan jag någonsin glömma?
Alla bandymatcher nere vid skolan med Steve, Tommy, Wille, Emma, Lisa , Madde mfl..
Du, Lisa, Steve och Peter sovandes här hemma, allt prat och skratt in på morgontimmarna.
Alla skämt BARA du lyckades dra.. Haha jag hade kramp i magen av allt skratt efter att ha umgåts med dig.
De tolv gråtande vargarna.. Haha en sån historia bara du kunde dra.
Sen visades det också att du var bra frälst av Celine Dion.
När du den gången satt i min källare och fann skivan med Celine Dion på franska. "Åhhhh,Snälla sätt på den här"
Inte i min vildaste fantasi kunde jag gissa att du skulle gilla den,men som du gjorde det. Du kunde varenda ord, varenda mening, hela låten.
"Pour Que Tu M´Aimes Encore"
När just denna låt sen började spelas på begravningen brast det men lika snabbt byttes det till värme i hjärtat. Men tårarna ville bara inte ta slut. I denna stund var jag tvungen att behärska mig.........
Det var dags att gå fram för att ta farväl och då med denna fantastiska sång spelandes om och om igen och med den underbara bilden med dig sittandes på mitt golv sjungandes till denna fina låt. Jag kunde viska i Emmas öra om detta ögonblick med ett litet litet, litet leende i all denna fruktansvärda sorg. Jag såg dig sittandes där.
Jag lyssnade på denna låt dagligen i nästan ett år, jag kan idag lyssna på den utan att fälla tårar och då se dig sittandes sjungande till. Underbart, det är den bilden jag vill ha.
Fina, fina Mårten så många minnen, skratt, prat, allvarliga samtal, kloka råd, allt är bevarat..... i hjärtat!
Jag saknar dig!
